Your Cancer Risk Logo
What Is Cancer?What is Risk?What Is A Risk Factor?What Is A Screening Test?
Colon Cancer Risk List Questionnaire
HOME
 
Colon Cancer
Questionnaire
Fact Sheet
Risk List
 
Mina resultat
 
Andra frågeformulär
 

 

 

De flesta forskare är överens om att följande faktorer påverkar risken att drabbas av tjocktarmscancer. Vissa kan vara relevanta för dig, andra inte.

Längd
Vikt
Nöt-, gris- och lammkött
Grönsaker
Alkohol
Multivitaminer
Fysisk aktivitet
P-piller
Hormonsubstitutionsbehandling efter klimakteriet
Acetylsalicylsyra (t.ex. Magnecyl eller TREO)

Inflammatoriska tarmsjukdomar
Ärftliga anlag
Screeningkontroller

 

Längd och tjocktarmscancer

Långa personer löper eventuellt en högre risk att drabbas av tjocktarmscancer. Forskarna är inte säkra på varför. En anledning skulle kunna vara att långa människor har fler celler i kroppen, vilket ökar antalet celler som kan bli cancerogena. En annan anledning skulle kunna vara att långa personer växer snabbare som barn. Att växa snabbt är kopplat till förändringar i cellernas arvsmassa (DNA) vilket kan omvandla dem till cancerceller.

Långa män löper också en större risk för prostatacancer. Långa kvinnor löper större risk att drabbas av bröstcancer.

Tillbaka

 

Vikt och tjocktarmscancer

Personer som behåller en hälsosam vikt löper mindre risk att drabbas av tjocktarmscancer. Forskarna vet inte riktigt varför. En anledning skulle kunna vara att vikt är kopplat till nivån av ett hormon i kroppen som får celler att växa. Höga nivåer av dessa hormon kan eventuellt omvandla cellerna till cancerceller.

Personer som behåller en hälsosam vikt löper också mindre risk att drabbas av njurcancer,, hjärtsjukdomar, diabetes och slaganfall. Kvinnor minskar även sin risk att drabbas av bröstcancer och livmodercancer.

Tillbaka

 

Nöt-, gris- och lammkött och tjocktarmscancer

Personer som äter mindre än en portion nöt-, gris- eller lammkött per dag löper mindre risk att drabbas av tjocktarmscancer. Forskarna är inte säkra men en anledning skulle kunna vara att kokt nöt-, gris- eller lammkött innehåller ämnen som kan omvandla cellerna till cancerceller.

En portion kött av nöt-, gris eller lamm motsvarar drygt 100 gram - ungefär storleken av en kortlek.

Tillbaka

 

Grönsaker och tjocktarmscancer

Personer som äter minst tre portioner grönsaker per dag minskar sin risk att drabbas av tjocktarmscancer. Grönsaker innehåller folat (folsyra), ett B-vitamin som hindrar cellerna i tjocktarmen från att bli cancerceller.

En portion grönsaker är:

  • 1 kopp råa gröna bladiga grönsaker t.ex. sallad och spenat.
  • ½ kopp andra grönsaker, råa eller kokta.
  • ½ kopp kokta bönor eller ärtor.

Personer som äter grönsaker löper även mindre risk att drabbas av bukspottkörtelcancer, lungcancer, hjärtsjukdomar, diabetes och slaganfall. Kvinnor som äter grönsaker minskar även sin risk att drabbas av bröstcancer.

Tillbaka

 

Alkohol och tjocktarmscancer

Personer som dricker ungefär ett glas vin eller motsvarande (se definition nedan) löper mindre risk att drabbas av tjocktarmscancer. Forskare vet inte riktigt varför men en anledning skulle kunna vara att ett begränsat alkoholintag skyddar nivåerna av folat (folsyra) i kroppen. Folat är ett vitamin B som hindrar celler från att omvandlas till cancerceller. Folat återfinns i frukt, grönsaker, bönor, spannmålsprodukter och multivitaminer.

Ett glas vin motsvarar en burk öl eller 4cl starksprit.

Personer som begränsar sitt alkoholintag löper en mindre risk att drabbas av högt blodtryck, slaganfall och benskörhet. Kvinnor löper även en mindre risk att drabbas av bröstcancer.

Men det finns även fördelar med ett måttligt intag av alkohol. Personer som dricker alkohol i måttliga mängder löper mindre risk att drabbas av hjärtsjukdomar och diabetes.

Tillbaka

 

Multivitaminer och tjocktarmscancer

Personer som tar en multivitamintablett med folat (folsyra) varje dag minskar sin risk att drabbas av tjocktarmscancer. Folat är ett vitamin B som hindrar cellerna i kroppen från att omvandlas till cancerceller.

Folat (folsyra) skyddar inte bara mot tjocktarmscancer. Personer som tar en multivitamintablett innehållande folat minskar även sin risk att drabbas av hjärtsjukdomar och slaganfall. Det minskar även risken för fosterskador om det tas av kvinnor före eller under ett tidigt skede av graviditeten.

Tillbaka

 

Fysisk aktivitet och tjocktarmscancer

Personer som är fysiskt aktiva i minst 30 minuter varje dag minskar sin risk att drabbas av tjocktarmscancer, eventuellt på grund av att fysisk aktivitet minskar den tid det tar för kroppens avfallsprodukter att transporteras genom tjocktarmen.

Fysiskt aktiva personer har också en lägre risk att drabbas av hjärtsjukdomar, diabetes och slaganfall. Fysisk aktivitet är ett bra sätt att uppnå och behålla en hälsosam vikt.

Tillbaka

 

P-piller och tjocktarmscancer

Kvinnor som äter p-piller i minst fem år minskar sin riska att drabbas av tjocktarmscancer. Ju längre tid hon äter p-piller desto mindre blir risken. Forskarna är inte säkra på varför. En anledning kan vara att de minskar nivåerna av ämnen involverade i matsmältningen i din kropp. Höga nivåer av dessa ämnen kan få cellerna i tjocktarmen att bli cancerogena.

P-piller kan ha både en positiv och en negativ effekt på din hälsa. Om de tas i minst 5 år, kan p-piller minska risken att drabbas av tjocktarmscancer, livmodercancer och äggstockscancer. Men, medan Du tar p-piller ökar risken att drabbas av bröstcancer, hjärtinfarkt och slaganfall. Vissa kvinnor drabbas också av biverkningar som kväljningar och kräkningar.

VARNING: Rökning och p-piller kan vara en dödlig kombination. Tillsammans ökar det markant risken att drabbas av hjärtinfarkt och slaganfall. Alla kvinnor som röker bör omedelbart sluta.

Tillbaka

 

Hormonsubstitutionsbehandling efter klimakteriet och tjocktarmscancer

Hormonsubstitutionsbehandling efter klimakteriet (hormon som tas efter klimakteriet) är läkemedel som lindrar symptom som uppkommer i samband med klimakteriet såsom t.ex. vallningar och vaginal torrhet. De innehåller hormon som liknar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Efter klimakteriet producerar inte kroppen dessa hormon i lika stor skala .

Kvinnor som går på hormonsubstitutionsbehandling efter klimakteriet i minst fem år minskar sin risk att drabbas av tjocktarmscancer. Forskarna vet inte riktigt varför men en förklaring skulle kunna vara att hormonerna minskar nivåerna av vissa ämnen nödvändiga för matsmältning. Höga nivåer av dessa ämnen kan omvandla cellerna i tjocktarmen till cancerceller.

Hormonsubstitutionsbehandling efter klimakteriet kan påverka en kvinnas hälsa både positivt och negativt. De kan minska hennes risk att drabbas av tjocktarmscancer, benskörhet och eventuellt hjärtsjukdomar - den största dödsorsaken i Sverige i dag. Men de kan även öka hennes risk att drabbas av bröstcancer och livmodercancer. Kvinnans risk ökar ju längre tid hon tar hormonerna. Vissa kvinnor drabbas även av bieffekter som kväljningar och kräkningar.

Tillbaka

 

Acetylsalicylsyra (t.ex. Magnecyl eller TREO) och tjocktarmscancer

Genom att ta acetylsalicylsyra (t.ex. Magnecyl eller TREO) 4 till 6 gånger i veckan i mer än 15 år kan Du minska risken att drabbas av tjocktarmscancer. Forskarna vet inte riktigt varför men en anledning kan vara att acetylsalicylsyra förhindrar tillväxten av polyper i tjocktarmen genom att blockera produktionen av vissa föreningar i kroppen. Polyper är små, icke cancerogena tumörer i tjock- eller ändtarmen som kan omvandlas till cancer.

Acetylsalicylsyra har både för- och nackdelar. Den kan minska risken att drabbas av tjocktarmscancer och hjärtinfarkt men den kan samtidigt öka risken att drabbas av slaganfall. Acetylsalicylsyra har ibland även kopplats till en risk för blödning i magen, tarmarna och hjärnan. Innan Du börjar äta acetylsalicylsyra regelbundet tala med en läkare om dess för- och nackdelar.

Tillbaka

 

Inflammatoriska tarmsjukdomar och tjocktarmscancer

Inflammatoriska tarmsjukdomar kallas de tillstånd då delar av tarmen svullnar under en lång tid. Kroppens reaktion på ett virus eller en bakterie kan vara en orsak till denna reaktion. De två vanligaste formerna är Crohn´s sjukdom och ulcerös colit.

Personer som har haft inflammatoriska tarmsjukdomar i mer än 10 år löpa eventuellt större risk att drabbas av tjocktarmscancer. Det beror antagligen på att sjukdomen får cellerna i tjocktarmen att växa och dela sig snabbare samtidigt som de har mindre tid att reparera de skador i arvsanlagen (DNA) som eventuellt uppstår. Celler med skador i arvsanlagen kan utvecklas till tjocktarmscancer.

Tillbaka

 

Ärftliga anlag och tjocktarmscancer

Personer med en pappa, mamma eller ett syskon som har haft tjocktarmscancer eller polyper löper större risk att drabbas av tjocktarmscancer. Det beror på att vissa fall av tjocktarmscancer är kopplade till mutationer i arvsanlag (DNA). Dessa mutationer kan föras vidare från generation till generation dvs de är ärftliga.

Liksom för många andra sjukdomar ökar risken att drabbas då ärftliga faktorer förekommer i släkten. Ärftliga anlag ökar risken att drabbas av flera typer av cancer t.ex.lung-, bröst-, prostata-, tjocktarms-, urinblåse-, livmoder-, äggstocks-, njur-, mag-, bukspottkörtel- och hudcancer. Det ökar också risken att drabbas av hjärtsjukdomar, diabetes, benskörhet och slaganfall.

Tillbaka

 

Screening och tjocktarmscancer
I Sverige rekommenderas för närvarande inga screeningkontroller för tjocktarmscancer. Det finns flera anledningar till detta. Vilken screeningmetod som är den bästa, hur ofta den bör genomföras och vid vilken ålder man bör börja med regelbundna screening-kontroller är ännu oklart. Att det rör sig om kostsamma metoder samt att biverkningarna hos de personer som fått en falskt positiv diagnos ännu inte är utredda är ytterligare skäl till att det inte rekommenderas några screeningkontroller. Tillhör man en högriskgrupp kan man kontakta läkare för att diskutera alternativet med regelbundna screeningkontroller

Klicka här för mer information om tjocktarmscancer screening.

Tillbaka

 

Påverka Din Cancerrisk är en webbportal vars syfte enbart är att informera. Den ersätter inte ett läkarbesök eller läkarundersökning.

För frågor och kommentarer av teknisk karaktär, maila cancerrisk@ki.se

Uppdaterad: 6/2002