 |
     |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
|
|
De flesta forskare är överens om att följande faktorer påverkar risken att drabbas av bröstcancer. Vissa kan vara relevanta för dig, andra inte.
Långa kvinnor löper större risk att drabbas av bröstcancer. Forskarna vet inte varför. En anledning skulle kunna vara att långa människor har fler celler i kroppen, vilket ökar antalet celler som kan bli cancerogena. Långa kvinnor har även en ökad risk att drabbas av tjocktarmscancer. Långa män har en större risk att drabbas av prostatacancer och tjocktarmscancer.
Kvinnor som bibehåller en hälsosam vikt, speciellt efter klimakteriet, löper mindre risk att drabbas av bröstcancer. Det beror på att en lägre vikt innebär en lägre östrogennivå hos kvinnan. Östrogen är ett kvinnligt könshormon som framför allt utsöndras under menstruationscykeln. Efter klimakteriet frisätter fettceller i kvinnokroppen östrogen. Höga nivåer av östrogen efter klimakteriet skulle kunna omvandla normala celler till cancerceller. Personer som bibehåller en hälsosam vikt löper mindre risk att drabbas av tjocktarmscancer, njurcancer, hjärtsjukdomar, diabetes och slaganfall. Kvinnor löper även mindre risk att drabbas av livmodercancer,
Kvinnor som äter minst tre portioner grönsaker per dag löper mindre risk att drabbas av bröstcancer. Grönsaker innehåller antioxidanten vitamin A. Låg vitamin A-nivå är kopplad till bröstcancer. 1 portion grönsaker är:
Personer som äter grönsaker löper även mindre risk att drabbas av bukspottkörtelcancer, tjocktarmscancer, lungcancer, hjärtsjukdomar, diabetes och slaganfall.
Kvinnor som dricker max ett glas vin eller motsvarande (se definition) per dag löper mindre risk att drabbas av bröstcancer. Alkohol ökar eventuellt kvinnans nivåer av östrogen. Östrogen är ett kvinnligt könshormon som framför allt utsöndras under menstruationscykeln. Höga nivåer av östrogen efter klimakteriet skulle kunna omvandla normala celler till cancerceller. Ett glas vin motsvarar en burk öl eller 4 cl starksprit. Personer som begränsar sitt alkoholintag löper också mindre risk att drabbas av tjocktarmscancer, högt blodtryck, slaganfall och benskörhet. Måttligt intag av alkohol har vissa fördelar. Personer som dricker måttliga mängder alkohol löper mindre risk att drabbas av hjärtsjukdomar och diabetes.
Ålder vid första menstruationen och bröstcancer Kvinnor som får sin första menstruation vid en tidig ålder löper en större risk att drabbas av bröstcancer. Detta beror på att kvinnan då utsätts för en större mängd östrogen under sin livstid. Östrogen är ett kvinnligt könshormon som framför allt utsöndras under menstruationscykeln. Höga nivåer av östrogen kan omvandla normala celler till cancerceller.
Ålder vid första genomförda graviditeten och bröstcancer Kvinnor som föder sitt första barn vid en högre ålder löper en större risk att drabbas av bröstcancer. En anledning kan vara att graviditeten tycks förändra bröstvävnaden permanent, vilket gör den mindre benägen att omvandlas till en cancercell. Ju senare en kvinna föder sitt första barn desto mer tid har cellerna att omvandlas till cancerceller.
Ålder vid klimakteriet och bröstcancer Kvinnor som går igenom klimakteriet (då regelbunden menstruation upphör) vid en högre ålder än normalt löper större risk att drabbas av bröstcancer. Det beror på att dessa kvinnor utsätts för östrogen under en längre period av sitt liv. Östrogen är ett kvinnligt könshormon som framför allt utsöndras under menstruationscykeln och som kan få celler i bröstet av omvandlas till cancerceller. Kvinnor som går igenom klimakteriet vid en högre ålder löper även en större risk att drabbas av livmodercancer.
Kvinnor som föder färre än två barn löper en större risk att drabbas av bröstcancer. En anledning kan vara att graviditeten förändrar bröstvävnaden på ett sätt som förhindrar dessa celler från att omvandlas till cancerceller. Ju färre graviditeter en kvinna genomgår desto mindre förändras hennes bröstvävnad. Kvinnor som föder färre än två barn löper även en större risk att drabbas av äggstockscancer. Samtidigt har kvinnor som fött mer än två barn en ökad risk för livmoderhalscancer.
Kvinnor som ammar sina barn i mer än ett år sammanslaget under alla graviditeter löper mindre risk att drabbas av bröstcancer. En anledning kan vara att graviditeten förändrar bröstvävnaden på ett sätt som förhindrar dessa celler från att omvandlas till cancerceller. Kvinnor som ammar sina barn löper också en minskad risk att drabbas av äggstockscancer.
Kvinnor löper större risk för bröstcancer medan de tar p-piller. Kopplingen mellan p-piller och bröstcancer visas i många studier men forskarna känner inte till orsaken. P-piller kan påverka en kvinnas hälsa både positivt och negativt. Om p-pillren tas i minst fem år minskar det en kvinnas risk att drabbas av tjocktarmscancer, livmodercancer och äggstockscancer. Dock löper hon större risk att drabbas av bröstcancer, hjärtinfarkt och slaganfall medan hon tar p-piller. Vissa kvinnor drabbas också av biverkningar som kväljningar och kräkningar.
Hormonsubstitutionsbehandling efter klimakteriet och bröstcancer Hormonsubstitutionsbehandling efter klimakteriet (hormon som tas efter klimakteriet) är läkemedel som lindrar symptom som uppkommer i samband med klimakteriet såsom t.ex. vallningar och vaginal torrhet. De innehåller hormon som liknar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Kroppen producerar inte dessa hormon i lika stor skala efter klimakteriet. Kvinnor som går på hormonsubstitutionsbehandling efter klimakteriet i mer än fem år löper större risk att drabbas av bröstcancer. Det beror på att dessa läkemedel höjer kvinnans östrogennivåer. Östrogen är ett kvinnligt könshormon som framför allt utsöndras under menstruationscykeln. Höga nivåer av östrogen kan få celler i bröstet av omvandlas till cancerceller. Hormonsubstitutionsbehandling efter klimakteriet kan påverka en kvinnas hälsa både positivt och negativt. De kan minska en kvinnas risk att drabbas av tjocktarmscancer, benskörhet och kanske även hjärtsjukdomar - den största dödsorsaken för kvinnor i Sverige i dag. Men de kan även öka hennes risk att drabbas av bröstcancer och livmodercancer. Kvinnans risk ökar ju längre tid hon tar dem. Vissa kvinnor drabbas även av bieffekter som kväljningar och kräkningar.
Godartad (benign) bröstsjukdom är ett samlingsnamn för en stor grupp tillstånd som inkluderar cystor (en vätskefylld massa), fibroadenom (en godartad körtelsvulst) och hyperplasi (onormal celltillväxt i ett specifikt område). Av alla typer av benign bröstsjukdom är det bara hyperplasi som kunnat kopplas till en ökad risk för bröstcancer. Det finns två
olika typer av hyperplasi; intraductal hyperplasi och atypisk hyperplasi.
Kvinnor som har haft hyperplasi löper en ökad risk att drabbas av bröstcancer. Det beror på att de extra cellerna i bröstgångarna kan omvandlas till cancerceller. Endast en liten andel av kvinnor med benign bröstsjukdom utvecklar senare bröstcancer.
Ärftliga anlag och bröstcancer Kvinnor med en mamma eller syster som har haft bröstcancer löper större risk att själva drabbas av sjukdomen, speciellt om de diagnostiserades i unga år. Det beror på att ett litet antal av alla bröstcancrar är kopplade till mutationer (förändringar) i vår arvsmassa (DNA). Dessa mutationer kan överföras från generation till generation. Liksom för många andra sjukdomar har personer med ett ärftligt anlag större risk att drabbas. Ärftliga anlag ökar risken för flera cancerformer t.ex lung-, bröst-, prostata-, tjocktarms-, urinblåse-, livmoder-, äggstocks-, njur-, mag-, bukspottkörtel- och hudcancer .Det ökar även risken för hjärtsjukdomar, diabetes, benskörhet och slaganfall.
Judiskt ursprung och bröstcancer Judiska kvinnor, framför allt de av Ashkenazi-härkomst, löper större risk att drabbas av bröstcancer. Det beror på att de har med större sannolikhet har mutationer kopplade till bröstcancer. Genetiska mutationer är nedärvda förändringar i arvsanlag (DNA) i cellerna. De kan föras vidare från en generation till nästa. |
|
|
Påverka
Din Cancerrisk är en webbportal vars syfte enbart är
att informera. Den ersätter inte ett läkarbesök
eller läkarundersökning. Uppdaterad: 6/2002 | ||
|
|